Bilden ovan är från försöksodling av äldre sortmaterial av våra sädesslag på Alnarp år 2000. Biodiversitet och vackra sorter i färg och morfologi. 1992 konstaterade
FN-organet FAO (Food and Agriculture Organization), att 3/4 av alla
sorter av kulturväxter inom lantbruket hade försvunnit och 1/2 av alla
djurraser utrotats under 1900-talet. Praktiskt taget all växtförädling är numera överförd till de stora kemiföretagen, som specialiserar sitt sortiment till ett fåtal uniforma sorter anpassade för högteknologiskt jordbruk med intensiv kemikalieanvändning. Genom utvecklingen inom GMO-tekniken arbetas intensivt med anpassning av genmanipulerat sortmaterial till vissa kemiska bekämpningsmedel som Round-Up m. fl. I praktiken kan lantbrukarna i framtiden komma att pressas till ett fullständigt beroendeförhållande till dessa transnationella väldiga kemiföretag framför allt på grund av deras sterila GMO-utsäde. Intentionerna bakom GMO-växtförädlingen är i grunden av ekonomisk natur. Etik och moral får hänsynslöst stryka på foten för dessa intentioner. Ännu under mitten av 1900-talet hade vi i Sverige en kvalitetsinriktad officiell växtförädling i världsklass och som arbetade med ett relativt stort material av regionalt anpassade sorter i landet. Dessa sorter från 50-talet och bakåt i tiden är i intressanta för användning och utveckling i ett ekologiskt inriktat lantbruk. Den målmedvetna officiella växtförädlingen påbörjades under 1800-talet och då fanns ett mycket stort urval av äldre s. k. lantsorter som mer uppstått genom naturligt urval i den aktuella lokalen. Det fanns alltså ett mycket stort antal lokalt anpassade lantsorter. Det finns en parallell
utveckling inom husdjursaveln. Lantras från Graubünden i
Alperna, sydöstra Schweiz Från öga till öga, från hjärta till hjärta * 1992 hade åtskilliga lantbrukare och trädgårdsodlare världen över iakttagit den pågående destruktiva utvecklingen och det fanns redan då odlare som försökte bevara gammalt sortmaterial till exempel organisationen Seed Savers Exchange i USA. De genbanker som finns har förvisso ännu ett ganska stort sortiment, men materialet degenererar efterhand i sina lagerutrymmen och sortmaterialet måste kontinuerligt hållas i odling med lämplig omvårdnad för att inte helt dö ut. Tiden ropar efter människor, som dels vill ta sig an detta material och dels vill försöka upptäcka ännu existerande men okända gamla lantsorter. Ett
nätverk av intresserade och engagerade odlare och konsumenter strävar
i projektet Allkorn efter att lansera ett brett sortiment av gamla sorter, som alla har sina
intressanta kvalitetsegenskaper, smaker och goda ekologiska
odlingsegenskaper. Aktuellt sortmaterial: - Vetearter som enkorn, emmer, spelt, durumvete, vanligt brödvete av lantsorter och äldre svenska sorter. Spelt, durum och brödvete bakar bra, medan enkorn och emmer i första hand används som smaktillsats i vanligt bröd. Spelt används med fördel som hel skalad säd i matlagningen och är mycket smaklig och lättsmält. - Kornsorter bl. a. naket korn som är fritröskande (skalen faller av vid tröskningen) och som betecknas som Nordens ris kan med fördel konsumeras som ris efter kokning och eventuell dextrinering. - Havresorter varav många svarthavresorter som klarar försommartorka. Grynhavresorter kan användas till havregryn och naken havre till direktkonsumtion. - Gamla rågsorter med långt strå och bra smak kan användas till rågbröd och råggröt. - Bovete (som inte tillhör våra sädesslag) kan användas speciellt till glutenallergiker. De gamla sorterna har goda odlingsegenskaper och är ofta anpassade till lokalklimatet (t. ex. vinterhärdighet och försommartorka) och olika jordarter. I nätverket provas de olika sorterna på de enskilda gårdarna för att man skall få största möjliga ekologiska anpassning och vissa gårdar kan säkert utveckla olika lokalsorter eller till och med gårdssorter. Viss förädling måste ske på gården som rensning och skalning eller genom samverkan med olika lantbrukare. Sortimentet säljs om möjligt direkt till konsument eller med ett minimum av mellanhänder. Sorterna som nätverket
arbetar med
|
